Kan man få cancer av snus?

Kan man få cancer av snus?

Cancer av snus är en av de mest ställda och mest omdiskuterade hälsofrågorna kring snus. Det korta svaret är att snus inte är riskfritt, men att risken är betydligt mer begränsad och mer osäker än vid rökning. Forskningsläget skiljer sig dessutom mellan olika cancerformer och mellan olika typer av snus.

För att förstå frågan behöver man känna till vilka ämnen i snus som kopplas till cancer, vad de största studierna faktiskt visar och varför svenskt snus skiljer sig från andra rökfria tobaksprodukter i världen. Forskningsläget är blandat snarare än entydigt åt något håll.

De cancerframkallande ämnena

De ämnen som främst kopplas till cancerrisk i tobakssnus är tobaksspecifika nitrosaminer, förkortat TSNA, samt vissa aromatiska kolväten. TSNA bildas under tobakens odling, lagring och bearbetning. Halten av dessa ämnen varierar kraftigt mellan olika produkter och tillverkningsmetoder, vilket är en huvudförklaring till varför forskningsresultaten skiljer sig åt.

Ett blandat forskningsläge

Vissa stora studier ser ingen tydlig riskökning för snusare, medan andra ser en svagt förhöjd risk för enstaka cancerformer. Folkhälsomyndigheten landar i att snus kan öka cancerrisken, men framhåller samtidigt att det är mindre skadligt än rökning. Bilden är alltså nyanserad, inte svartvit.

Vad är TSNA och hur uppstår de?

TSNA, eller tobaksspecifika nitrosaminer, är cancerframkallande ämnen som bildas i tobaken under fermentering, lagring och torkning. Halten av dessa ämnen är den enskilt viktigaste faktorn för hur stor cancerrisken med snus bedöms vara, vilket gör dem centrala för att förstå frågan.

Hur nitrosaminerna bildas

TSNA bildas när ämnen i tobaken reagerar med nitrit under fermentering, lagring och torkning. Två av de mest potenta varianterna kallas NNN och NNK. Ju mer tobaken fermenteras vid hög temperatur, desto mer TSNA bildas. Det är därför tillverkningsmetoden får så stor betydelse för slutproduktens innehåll.

Svensk tillverkning håller nivåerna nere

Svenskt snus pastöriseras genom uppvärmning i stället för att fermenteras, vilket håller TSNA-halterna låga. En frivillig kvalitetsstandard sätter dessutom tak för hur höga halterna får vara. Resultatet är att svenskt snus tillhör de rökfria tobaksprodukter som har lägst halter av dessa ämnen, även om de inte är helt frånvarande.

Tobaksfritt snus saknar TSNA

Eftersom TSNA bildas i själva tobaken innehåller tobaksfria nikotinpåsar inga tobaksspecifika nitrosaminer alls. Det är den centrala skillnaden mellan vitt snus och brunt snus när det gäller just cancerrisk. Vita påsar tar bort tobakskomponenten men behåller nikotinet, som har sina egna effekter på kroppen.

Vilka cancerformer har studerats?

De cancerformer som främst har studerats i samband med snus är bukspottkörtelcancer och cancer i munhåla och svalg, medan lungcancer inte kopplas till snus. Forskningen pekar inte åt samma håll för alla cancertyper, så det är missvisande att tala om en enda samlad cancerrisk; bilden behöver brytas ned per organ.

Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer är den cancerform som oftast diskuteras i samband med snus. En del studier har antytt en svagt förhöjd risk, medan en sammanställning av flera tidigare studier på sammanlagt hundratusentals män inte fann någon högre risk för snusare än för tobaksfria personer när hänsyn tagits till rökning. Resultaten är alltså motstridiga och frågan är inte slutgiltigt avgjord.

Munhåla och svalg

Trots att snuset placeras direkt mot munslemhinnan har flera stora svenska studier inte funnit någon tydligt förhöjd risk för munhålecancer hos snusare. En omfattande studie av svenska byggnadsarbetare över flera decennier fann inget samband mellan snus och cancer i munhåla, svalg, matstrupe eller magsäck. Det skiljer svenskt snus från en del andra rökfria tobaksprodukter internationellt.

Lungor

Till skillnad från rökning tillför snus ingen rök till lungorna, och det finns inget etablerat samband mellan snus och lungcancer. Det är en avgörande skillnad, eftersom lungcancer är den cancerform som starkast drivs av just rökning. Frånvaron av rök är huvudskälet till att snus bedöms som mindre cancerframkallande än cigaretter.

Är svenskt snus säkrare än amerikanskt?

Svenskt snus har lägre halter av de cancerkopplade ämnena än amerikanskt snus, vilket är en central poäng i forskningen eftersom inte allt som kallas snus är samma sak. Skillnaden är så stor att den påverkar hur studieresultat bör tolkas, och att blanda ihop produkterna är en vanlig källa till missförstånd om cancerrisken.

Olika halter av nitrosaminer

Svenskt snus har bland de lägsta TSNA-halterna av alla rökfria tobaksprodukter, tack vare pastörisering och kvalitetsstandarden. Amerikanskt snus och vissa asiatiska tuggtobaksprodukter kan innehålla flera gånger högre halter. Eftersom det är just nitrosaminerna som kopplas till cancerrisk får denna skillnad direkt betydelse för riskbedömningen.

Varför internationell forskning kan vilseleda

Studier från länder där rökfri tobak har höga nitrosaminhalter visar ofta större cancerrisker än svensk forskning. Att rakt av överföra sådana resultat till svenskt snus blir därför missvisande. När man läser larmrubriker om snus och cancer är det viktigt att kontrollera vilken produkt och vilket land studien gäller.

Den svenska erfarenheten

Sverige har under lång tid haft hög snusanvändning och samtidigt låg tobaksrelaterad dödlighet bland män. Det utesluter inte enskilda risker, men det är en av anledningarna till att svenska myndigheter bedömer snus som mindre skadligt än rökning. Hur snus förhåller sig till cigaretter rent kemiskt beskrivs vidare nedan.

Ger vitt snus utan tobak cancer?

Vitt snus innehåller ingen tobak och därmed inga tobaksspecifika nitrosaminer, vilket teoretiskt tar bort den cancerkoppling som finns i tobakssnus. Samtidigt saknas långtidsstudier på de tobaksfria nikotinpåsarna, så frånvaron av påvisad risk är inte detsamma som bevisad avsaknad av risk.

Ingen tobak, inga TSNA

Eftersom vitt snus är gjort av växtfiber i stället för tobak innehåller det inga tobaksspecifika nitrosaminer. Den koppling till cancer som finns i tobakssnus faller därmed bort rent teoretiskt. Det är den starkaste hälsoargumentet som brukar lyftas fram för vita påsar jämfört med bruna.

Avsaknad av långtidsdata

Tobaksfria nikotinpåsar fick sitt breda genombrott först runt 2018, vilket betyder att det saknas studier över de decennier som krävs för att bedöma cancerrisk på sikt. Cancerfonden påpekar att kunskapen om nikotinpåsars långsiktiga hälsorisker fortfarande är begränsad. Det innebär att produkterna inte kan friskförklaras, även om den kända tobakskopplingen försvinner.

Smaktillsatser och nikotin

Det som återstår i vitt snus är nikotin, smaktillsatser och pH-justerande ämnen. Nikotinet är beroendeframkallande och påverkar hjärta och kärl, vilket beskrivs närmare i guiden om snus och blodtryck. Effekten av tillsatserna vid daglig munkontakt under många år är ännu inte tillräckligt studerad.

Är snus mindre cancerframkallande än rökning?

Ja, snus är betydligt mindre cancerframkallande än cigaretter, men det gör det inte ofarligt. Cancerfrågan får sin proportion först när snus ställs mot rökning, och skillnaden i kemisk exponering är så stor att den präglar hela riskbilden.

Kemisk belastning

Cigarettrök innehåller över 7000 kemikalier, varav ett 70-tal är kända cancerframkallare som tjära, bensen och formaldehyd. Snus exponerar användaren för en liten bråkdel av dessa ämnen. Det är den avgörande förklaringen till varför snus inte kopplats till lungcancer och de övriga rökrelaterade cancerformerna.

Antal cancerformer

Rökning är kopplat till ett tiotal olika cancerformer. För snus är diskussionen i praktiken begränsad till bukspottkörtelcancer, och även där är bevisläget osäkert. Skillnaden i bredd av cancerrisk mellan rökning och snus är alltså mycket stor.

Riskfritt är fel ord

Att snus är mindre cancerframkallande än cigaretter gör det inte ofarligt. Den som funderar på att sluta helt med nikotin hittar konkreta råd i guiden om att sluta snusa steg för steg. Vid oro för symtom eller ärftlighet är vården eller 1177 rätt väg, snarare än självdiagnos utifrån enskilda studier.